Uppdatering om global rörlighet | september 2025

I den här uppdateringen tittar vi på de senaste förändringarna när det gäller uppehålls- och arbetstillstånd i Europa – från kvotjusteringar och lönetrösklar till nya skyldigheter för arbetsgivare som hanterar internationellt rörliga yrkesutövare. Dessa reformer omfattar ett brett spektrum av åtgärder: Irland genomför ett samråd om sina listor över arbetstillstånd, Italien har fastställt migrationsflöden fram till 2028 och Belgien har infört en ny lista över bristyrken för regionen Bryssel. Tjeckien har omformat kvoterna för sina ambassader, medan Finland har infört nya anmälningsskyldigheter för arbetsgivare. Frankrike har reviderat lönekraven för viktiga invandringskategorier, och Storbritannien har skärpt kraven för sin invandringsväg för kvalificerade arbetstagare genom att höja tröskelvärdena och begränsa behörighetskraven.

Sammantaget visar dessa utvecklingar hur de europeiska länderna anpassar sina invandringssystem för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden, demografiska utmaningar och politiska prioriteringar.

Belgien

Från och med den 1 oktober 2025 kommer medborgare från tredjeländer som söker arbete i huvudstadsregionen Bryssel att kunna dra nytta av en uppdaterad förteckning över yrken där det råder brist på arbetskraft. För de yrken som ingår i förteckningen krävs inte längre någon arbetsmarknadsprövning. Förteckningen, som offentliggjordes den 1 juli 2025, omfattar 82 yrken där den lokala efterfrågan inte kan tillgodoses, vilket ger företagen enklare tillgång till internationell arbetskraft.

Samtidigt har den flamländska regeringen skärpt reglerna om kedjeansvar i samband med anställning av medborgare från tredjeländer. Reglerna, som infördes första gången 2024, ålägger huvudentreprenörer en omsorgsplikt att inhämta specifik information och dokumentation från underentreprenörer som anställer eller anlitar arbetstagare från länder utanför EU. Reglerna skulle ursprungligen träda i kraft i januari 2025, men genomförandet har skjutits upp till januari 2026 för att ge företagen mer tid att förbereda sig.

Genom ett dekret som utfärdades den 27 juni 2025 har reglernas tillämpningsområde begränsats så att de endast gäller högrisksektorer, även om dessa sektorer ännu inte har specificerats. Samtidigt utvidgades ramverket genom dekretet så att både uppdragsgivare och entreprenörer omfattas av skyldigheterna avseende kedjeansvar. De uppdaterade åtgärderna träder i kraft senast den 1 januari 2026.

Tjeckien

Från och med den 1 juli 2025 trädde ändringar av invandringskvoterna i kraft, vilket innebär att det maximala antalet ansökningar per år som kan lämnas in vid tjeckiska ambassader för affärsvisum för längre vistelse, uppehållstillstånd för längre vistelse i investeringssyfte samt arbetstillstånd har ändrats. Justeringarna varierar mellan olika ambassader.

Den tjeckiska ambassaden i Delhi har beviljats en utökad kvot för programmet för digitala nomader. Nya kvoter för anställdskort har också införts för kinesiska medborgare, vilka hanteras av ambassaderna i Peking och Shanghai, samtidigt som kvoterna vid ambassaden i Bangkok har höjts.

Vid ambassaderna i Tokyo och Taipei har dessutom kvoter införts för ansökningar om uppehållskort, men dessa gäller inte japanska eller taiwanesiska medborgare, utan utländska medborgare som har varit bosatta i dessa länder i minst två år i följd.

Däremot har den så kallade restkvoten i praktiken avskaffats vid fem ambassader i Afrika: Addis Abeba, Kairo, Lusaka, Pretoria och Rabat. Förändringarna speglar en ombalansering av det tjeckiska invandringssystemet, med blandade konsekvenser för arbetsgivare och sökande.

Finland

Den 11 juni 2025 trädde en ändring av utlänningslagen i kraft, vilket medförde nya skyldigheter för arbetsgivare. Om en medborgare från ett tredjeland som är anställd med ett arbetsbaserat uppehållstillstånd slutar sin anställning innan tillståndets giltighetstid löper ut, måste arbetsgivaren anmäla detta till den finska migrationsmyndigheten inom 14 dagar. Anmälan ska göras via onlinesystemet Enter Finland, men pappersformulär finns fortfarande tillgängliga vid behov.

Efterlevnaden övervakas av arbetsmiljömyndigheten. Arbetsgivare som underlåter att anmäla eller ignorerar begäranden om information kan åläggas böter och, i allvarligare fall, få sin rätt att ansöka om nya arbetsrelaterade tillstånd tillfälligt indragen.

Genom samma ändring infördes ”tre- eller sexmånadersregeln för arbetslöshet”. I allmänhet gäller att om anställningen avslutas i förtid har tillståndsinnehavaren tre månader på sig att hitta en ny anställning innan tillståndet kan återkallas. Vissa kategorier av arbetstagare omfattas dock av en sexmånadersperiod för arbetssökande. Dessa inkluderar innehavare av EU:s blåkort, personer i mellanchefs- eller ledande befattningar, koncerninternt förflyttade personer samt utländska medborgare som har bott i Finland i mer än två år med ett arbetsbaserat tillstånd.

Dessutom kan personer som har ett uppehållstillstånd för anställda använda sitt tillstånd för att påbörja en ny anställning inom samma bransch eller byta till en annan bransch som nationellt erkänns som ett yrke med brist på arbetskraft.

Frankrike

Frankrike har slutfört införlivandet av EU:s direktiv om det blå kortet, vilket gör det enklare för högkvalificerade utländska medborgare att erhålla ett flerårigt uppehållstillstånd på upp till fyra år, som kan förnyas, utan att först behöva ansöka om arbetstillstånd. Kraven för att vara berättigad har uppdaterats: arbetstagare måste nu ha ett anställningsavtal på minst sex månader med ett franskt företag, jämfört med det tidigare kravet på ett år. Sökande måste dessutom ha minst en kandidatexamen eller fem års relevant yrkeserfarenhet. För vissa befattningar räcker det med tre års erfarenhet som förvärvats under de senaste sju åren, även om den slutgiltiga förteckningen över sådana verksamheter ännu inte har offentliggjorts.

De nya reglerna ger också myndigheterna större befogenheter att avslå ansökningar. Ett blåkort kan nu avslås om arbetsgivaren i första hand har bildats för att underlätta inresan för utländska medborgare, bryter mot arbets-, skatte- eller socialförsäkringslagstiftningen eller har dömts för olaglig anställning. Samtidigt har rörligheten inom EU underlättats: innehavare av ett blåkort utfärdat av en annan EU-medlemsstat kan flytta till Frankrike efter ett år, i stället för de tidigare 18 månaderna, och kan lämna in sin ansökan om uppehållstillstånd efter ankomsten.

Dessutom har ett dekret av den 13 juni 2025 reviderat lönekraven för två kategorier av tillstånd för affärsinvandring: ”Qualified Employee” och ”Employee on Assignment”. Lönerna för dessa tillstånd måste nu jämföras med en bruttoreferenslön. Även om ett ministerbeslut från 2016 fastställde denna referensnivå till 35 891 euro har regeringen ännu inte bekräftat om detta belopp fortfarande gäller eller om en högre tröskel snart kommer att införas. Tills vidare förväntas arbetsgivare och sökande betrakta 35 891 euro som ett säkert minimibelopp för att undvika avslag och bör budgetera därefter vid upprättandet av avtal. Ett ytterligare dekret förväntas.

Kraven på språkkunskaper och integration har också skärpts. Enligt invandringslagen från januari 2024 måste den som ansöker om flerårigt uppehållstillstånd nu visa att hen behärskar franska på nivå A2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, medan permanent uppehållstillstånd kräver nivå B1. För naturalisering har minimikravet höjts från B1 till B2. I ett dekret av den 15 juli 2025 har det klargjorts att sökande även måste genomgå medborgarutbildning och klara ett formellt flervalsprov som omfattar franska värderingar, historia, institutioner, rättigheter och skyldigheter, geografi och kultur, med ett krav på minst 80 procent rätt. En intervju med en tjänsteman har ersatt den tidigare assimilationsintervjun, vilket skapar en mer strukturerad process.

Sammantaget understryker dessa åtgärder Frankrikes avsikt att locka högkvalificerade yrkesutövare och samtidigt säkerställa deras integration på arbetsmarknaden och i samhället i stort. För arbetsgivarna är de omedelbara prioriteringarna att anpassa lönerna till minst 2016 års riktvärde tills ytterligare riktlinjer utfärdas, att noggrant granska avtalsvillkoren och att förbereda sökande på de strängare språk- och medborgerliga skyldigheter som nu ingår i planeringen för långvarigt uppehåll.

Irland

Ministeriet för näringsliv, handel och sysselsättning har inlett ett offentligt samråd för att se över de yrkeslistor som avgör tillgången till Irlands system för arbetstillstånd. Systemet bygger på två listor: listan över icke-berättigade yrken, som omfattar yrken där det finns tillräckligt med inhemsk eller EES-arbetskraft och för vilka inga tillstånd utfärdas, samt listan över yrken med kritisk kompetens, som identifierar bristyrken som berättigar till ett arbetstillstånd för kritisk kompetens.

Vid den senaste översynen år 2023 lades 11 yrken till på listan över kritiska kompetenser och 32 yrken togs bort från listan över icke-berättigade yrken, vilket innebar att de blev berättigade till allmänna arbetstillstånd. I det pågående samrådet uppmanas arbetsgivare och intressenter att lämna in förslag på omklassificeringar, antingen genom att flytta yrken till kategorin för allmänna arbetstillstånd eller genom att lägga till dem på listan över kritiska kompetenser. Samrådet avslutades den 19 september 2025.

Italien

En ny lag har infört en ny visumväg för ättlingar till italienska medborgare. Berättigade sökande kan erhålla ett nationellt D-visum och uppehållstillstånd för att arbeta i Italien utan att omfattas av de årliga kvoterna i så kallade ”Flow-dekretet”. Sökande måste ha ett anställningserbjudande från en italiensk arbetsgivare, vara bosatta utanför Italien och kunna styrka att de härstammar från en italiensk medborgare. Vilka specifika handlingar som krävs för att styrka härstamningen har ännu inte fastställts. Rätten att ansöka kommer dessutom att begränsas till medborgare i länder som historiskt sett har haft betydande migrationsströmmar till Italien, vilket ska fastställas genom ett interministeriellt dekret.

Den 30 juni 2025 beviljade det italienska ministerrådet ett preliminärt godkännande av migrationsflödesdekretet för 2026–2028. Denna åtgärd reglerar den reguljära invandringen av arbetstagare från länder utanför EU i syfte att stödja arbetsmarknaden och bekämpa irreguljär migration. För 2026 förväntas 164 850 inresor, medan totalt 497 550 tillstånd planeras under den treårsperioden. Dessa omfattar 230 550 tillstånd för icke-säsongsbetonat arbete och egenföretagande samt 267 000 tillstånd för säsongsarbete inom jordbruk och turism. Regeringen avser också att främja inresor utanför kvoterna och gradvis ersätta det nuvarande ”click day”-systemet med en modell som fokuserar på prioriterade yrken och förbättrad utbildning i ursprungsländerna.

I ett separat folkomröstningsförslag om naturalisering, som hölls den 8–9 juni 2025, uppnåddes inte det erforderliga kvorumet på 50 procent, då valdeltagandet endast uppgick till 30 procent. Förslaget skulle ha inneburit att bosättningskravet för medborgarskap sänktes från tio år till fem. Kraven för medborgarskap genom härstamning har samtidigt skärpts och kräver nu en direkt koppling till en närstående förfader, såsom en förälder eller far- eller morförälder, strängare krav på bevis för härstamning samt ytterligare krav såsom faktisk bosättning eller påvisbara band till Italien. För naturalisering gäller fortfarande kravet på tio års bosättning, tillsammans med villkor avseende språkkunskaper, inkomst, rent brottsregister och skatteplikt.

Storbritannien

Från och med den 22 juli 2025 gäller betydande begränsningar för invandringsvägen för kvalificerade arbetstagare, i enlighet med regeringens vitbok om invandring som publicerades i maj. Sponsringsintyg som utfärdas efter detta datum omfattas av strängare regler. Endast befattningar på RQF-nivå 6, vilket motsvarar akademisk nivå eller högre, är nu berättigade till sponsring. Yrken som kräver medelhög kompetens på RQF-nivåerna 3 till 5 är fortfarande berättigade endast om de finns med på lönelistan för invandring eller den nya listan över tillfällig brist på arbetskraft.

Även ansökningar för familjemedlemmar har påverkats. Huvudsökande som sponsras enligt kategorierna ”Immigration Salary List” eller ”Temporary Shortage List” har inte längre rätt att ta med sig anhöriga, utom under vissa begränsade omständigheter. Vårdpersonal och äldreomsorgspersonal får endast ansöka från Storbritannien, med förbehåll för övergångsbestämmelser.

Lönetrösklarna inom kategorin ”kvalificerade arbetstagare” har höjts för att återspegla uppdaterade arbetsmarknadsdata. Samtidigt har 111 yrken helt tagits bort från listan över godkända yrken. Dessa åtgärder ingår i regeringens övergripande strategi för att minska nettomigrationen genom att begränsa tillgången till programmet och prioritera högkvalificerade befattningar.

Att hitta balansen mellan affärsmöjligheter och efterlevnad

Den pågående vågen av invandringsreformer i Europa belyser en gemensam utmaning: att hitta en balans mellan efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och det politiska och lagstiftningsmässiga trycket att begränsa invandringen. Belgien och Irland öppnar upp vägar för att hantera bristen på arbetskraft, medan Tjeckien, Finland och Frankrike skärper sina förfaranden och krav. Italien förbereder sig för framtida invandringsströmmar i stor skala, och Storbritannien begränsar tillträdet till sin invandringsväg för kvalificerad arbetskraft genom högre tröskelvärden och strängare behörighetskrav.

För arbetsgivare och internationellt rörliga yrkesverksamma innebär dessa reformer möjligheter, men de medför också skärpta krav på efterlevnad. Nya visum, reviderade kvoter och förteckningar över bristyrken öppnar upp för tillgång till kompetens, men åtföljs samtidigt av strängare lönemål, rapporteringsskyldigheter och integrationskrav. Trenden går mot system som belönar ett verkligt behov och ett påvisbart ekonomiskt bidrag, samtidigt som man stänger av vägar som uppfattas som öppna för missbruk.

I detta sammanhang måste organisationerna identifiera möjligheter samtidigt som de stärker sina regelverk för regelefterlevnad för att kunna hantera de föränderliga nationella reglerna. Framgången kommer att bero på att man uppnår rätt balans: att säkra den kompetens som krävs för tillväxt samtidigt som man uppfyller de allt strängare kraven på ansvarsskyldighet som ställs av tillsynsmyndigheterna.

Hos Access Financial följer vi noga de senaste utvecklingarna inom den globala mobilitetsbranschen och håller dig informerad om viktiga nyheter. Prenumerera på vårt nyhetsbrev på LinkedIn för att hålla dig uppdaterad om de viktigaste nyheterna och insikterna.