Delad löneutbetalning
betalar ut en anställds lön via två länders löneadministrationer – dels i hemlandet, dels i värdlandet – vanligtvis vid långvariga utlandstjänstgöringar. Det ger tillgång till lokal valuta för levnadskostnader och kan optimera skatte- och socialförsäkringsförhållandena, men medför samtidigt en mer komplicerad samordning.
När uppdelad löneutbetalning är till hjälp – och när skugglöner räcker
Delad löneutbetalning passar uppdrag där den anställde behöver inkomst i värdlandets valuta, där skatt måste innehållas vid källan i värdlandet eller där skatteavtal gör det effektivt att dela upp löneutbetalningen. Om inget behöver betalas ut lokalt – utan endast rapporteras – räcker det med en skuggavlöningslösning som kräver mindre administrativt arbete.
Samordningsbördan är påtaglig: två löneavdelningar måste stämma av uppgifterna för en och samma anställning – total bruttolön, förmåner, socialförsäkringsunderlag enligt ett A1-intyg eller lokal täckning samt en årssammanställning per land. Planera detta tillsammans med skatterådgivaren innan den första körningen, inte efteråt.
Vanliga frågor
Minskar skatten om man delar upp löneutbetalningarna?
Ibland på lagligt sätt, genom att i enlighet med avtalet anpassa var inkomsten beskattas till var arbetet utförs – aldrig genom att dölja någon del för någon av myndigheterna. Båda länderna får en fullständig bild genom arbetsgivarens rapportering; uppdelningar som är utformade för att dölja uppgifter leder till underkända revisioner och äventyrar hela uppdraget.
Hur hanteras socialförsäkringen vid delad löneutbetalning?
Ett system omfattar den aktuella anställningen inom ramen för EU-samordning eller bilaterala avtal: avgifterna beräknas på den sammanlagda lönen och betalas enligt vad som anges i A1-formuläret eller avtalet – inte hälften till vardera. Att dela upp betalningen innebär inte att täckningen delas upp.