Det nya in- och utresesystemet (EES): viktig information för resenärer från länder utanför EU

Från och med mitten av oktober 2025 kommer inresan till Europa att se helt annorlunda ut för personer som inte är EU-medborgare. Europeiska unionen ersätter den traditionella passstämpeln med ett nytt digitalt gränsförvaltningssystem som registrerar biometriska uppgifter. Förändringen, som syftar till att modernisera gränssäkerheten och reseprocesserna inom Schengenområdet, kommer att påverka miljontals besökare, däribland affärsresenärer, turister och utlandsstationerade medarbetare.

Det nya in- och utresesystemet (EES) börjar officiellt införas den 12 oktober 2025, vilket innebär ett viktigt steg mot en helt automatiserad gränskontroll. Även om övergången kan leda till förseningar på kort sikt förväntas den i slutändan göra gränsövergångarna snabbare, mer exakta och säkrare.

Vad förändras

Enligt det nya systemet kommer resenärer från länder utanför EU som reser in i eller ut ur Schengenområdet att få sina fingeravtryck och ansiktsbilder registrerade och lagrade elektroniskt, tillsammans med uppgifter såsom namn, resedokument samt datum och plats för in- och utresa. Systemet kommer att ersätta den manuella stämplingen av pass, som länge har använts för att spåra vistelser inom Schengenområdet.

EES gäller i 29 länder: 25 EU-medlemsstater samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Irland och Cypern deltar inte och kommer även fortsättningsvis att genomföra manuella passkontroller. Storbritannien står också utanför Schengenområdet, vilket innebär att landets gränsförfaranden inte kommer att förändras.

Enligt Europeiska kommissionen syftar EES till att stärka säkerheten, förebygga olaglig migration och förbättra hanteringen av kortare vistelser. Systemet kommer automatiskt att beräkna hur länge en besökare från ett land utanför EU har vistats inom den 90-dagarsgräns som gäller för kortare resor inom Schengenområdet. Genom att ersätta stämplar med digitala register kommer det också att hjälpa gränsmyndigheterna att identifiera personer som stannar längre än tillåtet och upptäcka bedrägliga resemönster på ett mer effektivt sätt.

Vem kommer att beröras?

Det nya systemet gäller alla medborgare från tredjeländer som reser in i Schengenområdet för kortare vistelser – det vill säga upp till 90 dagar inom en period på 180 dagar. Detta omfattar medborgare från länder som för närvarande har visumfrihet till EU, såsom Australien, Kanada, Japan, USA och Storbritannien.

Resenärer som innehar långtidsvisum eller uppehållstillstånd behöver inte registrera sig i EES, eftersom deras uppgifter redan finns registrerade i nationella invandringsdatabaser. Däremot måste de som besöker Europa för turism, kortare affärsresor eller familjebesök genomföra en biometrisk registrering vid ankomsten.

Systemet är gratis att använda och kommer att vara i drift vid luft-, sjö- och landgränser. På flygplatser kommer de flesta resenärer att genomföra registreringen via självbetjäningskiosker eller mobilappar, beroende på vilka faciliteter som finns tillgängliga vid deras inreseställe.

Vad resenärer behöver göra

När en resenär för första gången reser in i Schengenområdet efter införandet måste hen genomföra en engångsregistrering av biometriska uppgifter. Denna process innefattar att besvara standardfrågor enligt Schengens gränskod, såsom syftet med och längden på vistelsen, samt att lämna ansikts- och fingeravtrycksuppgifter. Efter registreringen behöver resenären inte upprepa hela processen vid framtida besök inom tre år – endast en snabb biometrisk verifiering kommer att krävas vid efterföljande gränspassager.

Myndigheterna räknar med att registreringen endast kommer att ta några minuter, men det är troligt att det uppstår förseningar under de första månaderna av införandet, medan systemen anpassas och resenärerna vänjer sig vid processen. Den australiska regeringens tjänst Smartraveller och andra utrikesministerier har redan varnat resenärer om att de bör räkna med extra väntetid vid inresekontrollerna i Europa.

När systemet väl är på plats bör det avsevärt minska antalet administrativa fel och förhindra situationer där resenärer utan att veta om det stannar kvar längre än tillåtet på grund av felplacerade stämplar i passet eller inkonsekventa beräkningar vid gränsövergångarna.

Längre vistelser och visumkrav

EES innebär inga förändringar av gällande visumkrav eller förfaranden för uppehållstillstånd. Systemet automatiserar endast registreringen av kortare vistelser inom Schengenområdet. Besökare som planerar att stanna i Europa i mer än 90 dagar under en period på 180 dagar – oavsett om det är för arbete, studier eller familjeskäl – måste fortfarande ansöka om lämpligt visum eller uppehållstillstånd från värdlandet.

Australien har till exempel avtal om visumfrihet med flera Schengenländer, däribland Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Tyskland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige. Varje land har sina egna rutiner för längre vistelser, och resenärer uppmanas att i god tid sätta sig in i de specifika nationella bestämmelserna.

Förberedelser inför övergången

Europeiska kommissionen räknar med att det europeiska gränskontrollsystemet (EES) kommer att vara fullt driftsklart senast i april 2026. Fram till dess kommer införandet att ske gradvis, och de enskilda länderna kommer att införa den nya infrastrukturen i olika takt. Vissa flygplatser och landgränsövergångar är redan utrustade med biometriska kiosker, medan andra kommer att slutföra installationen under de kommande månaderna.

Resenärer kan förbereda sig genom att se till att deras pass är giltiga och maskinläsbara, sätta sig in i den nya processen och kontrollera om det finns en mobilapp för förhandsregistrering på resmålet. De som reser i tjänsten eller har ett tight schema bör räkna med eventuella förseningar under den inledande fasen av införandet.

Vad detta innebär för yrkesverksamma som arbetar internationellt

För internationella företag och mobilitetsspecialister innebär det nya systemet en övergång till en strängare och mer transparent resespårning inom EU. Det kan förenkla övervakningen av regelefterlevnaden för anställda som ofta reser över Schengengränserna, men kan också leda till ökad granskning av kortvariga uppdrag och återkommande affärsresor.

Företagen bör se över sina riktlinjer för reshantering för att säkerställa att de anställda förstår de nya reglerna och för noggranna register över sina resor, så att oavsiktliga förlängda vistelser undviks.

In- och utresesystemet utgör en milstolpe i Europas moderniseringsplan för gränserna. Även om förändringen inledningsvis kan leda till längre köer på flygplatser och vid gränsövergångar, lovar den att ge ökad säkerhet, effektivitet och enhetlighet vid resor inom Schengenområdet – en viktig utveckling i takt med att rörligheten, migrationen och den globala handeln fortsätter att öka.